Påverkad i en vecka
Nu har jag varit ren i tre dagar. och håller ärligt talat på att dö. förra veckan var jag påverkad precis varje dag.
Lördag: Subutex
Söndag: Subutex, Alkohol
Måndag: Subutex
Tisdag: Alkohol
Onsdag: Tjack
Torsdag: Tjack, Subutex, Alkohol
Fredag: Tjack
AAh precis 7 dagar. Och nu pallar jag inte vara opåverkad överhuvudtaget längre. men har i inte ett enda ruttet öre. fan vet inte va jag ska ta mig till. känns som om jag håller på att sprängas inifrån
Lördag: Subutex
Söndag: Subutex, Alkohol
Måndag: Subutex
Tisdag: Alkohol
Onsdag: Tjack
Torsdag: Tjack, Subutex, Alkohol
Fredag: Tjack
AAh precis 7 dagar. Och nu pallar jag inte vara opåverkad överhuvudtaget längre. men har i inte ett enda ruttet öre. fan vet inte va jag ska ta mig till. känns som om jag håller på att sprängas inifrån
Fly För livet, eller fly Ifrån det.
Det Är en drömlik plats Som känns overklig medan man är där
Men vars art och verklighet står klart för en sedan man farit därifrån
Och kommer att längta dit igen.
Jag kommer aldrig någonsin sluta med drogerna. Dom kommer följa med mig ända tills döden tar dom ifrån mig.
Jag vet det. Jag känner det inom mig. Den självklara känslan av att dom alltid kommer att finnas här. Dom är en del av mitt liv.En del av mig. En stor del. Dom upptar nästan all min vakna tid och då jag inte är vaken så drömmer jag om dom.
Och grejen är att jag fortfarande inte vet om verkligheten som jag lever i nu är den bästa dröm jag någonsin drömt, Eller om det är min värsta mardröm.
Det enda jag vet är att jag aldrig kommer vakna upp från den här drömmen. För drömmen råkar denna gången vara verklig. Det var inte på låtsas som så många gånger tidigare. Man drömmer en läskig dröm men vaknar några minuter senare för att upptäcka att det inte var på riktigt. Man pustar ut och tycker det är skönt att vara tillbaka i verkligheten.
Så är det inte för mig.Jag har fastnat i min dröm.
Jag har sagt till mig själv och andra många gånger att jag ska sluta med droger. Lägga av helt enkelt. Men både jag och dom vet att det bara är en lögn. En vit lögn. En lögn som många gånger har förmildrat omständigheterna.
För sanningen är i själva verket att Jag vill leva påverkad resten av mitt liv. Natt som dag. Jag vill leva i den här världen för alltid
Men tillslut så kommer verkligheten och hälsar på än varesig man vill det eller inte.Och då är den inte alltid så trevlig som den var tidigare, då man var påverkad. Men jag tänker fortsätta så här. Jag tänker fortsätta att fly. Springa ifrån det som gör ont. Undvika smärtan. Den är alldeles för stor för att jag ska våga bemöta den. Det är livet som jag flyr från. Gång på gång. Men vägen bort i flykt från livet leder tyvärr bara till ett enda ställe. In i döden.
Men vars art och verklighet står klart för en sedan man farit därifrån
Och kommer att längta dit igen.
Jag kommer aldrig någonsin sluta med drogerna. Dom kommer följa med mig ända tills döden tar dom ifrån mig.
Jag vet det. Jag känner det inom mig. Den självklara känslan av att dom alltid kommer att finnas här. Dom är en del av mitt liv.En del av mig. En stor del. Dom upptar nästan all min vakna tid och då jag inte är vaken så drömmer jag om dom.
Och grejen är att jag fortfarande inte vet om verkligheten som jag lever i nu är den bästa dröm jag någonsin drömt, Eller om det är min värsta mardröm.
Det enda jag vet är att jag aldrig kommer vakna upp från den här drömmen. För drömmen råkar denna gången vara verklig. Det var inte på låtsas som så många gånger tidigare. Man drömmer en läskig dröm men vaknar några minuter senare för att upptäcka att det inte var på riktigt. Man pustar ut och tycker det är skönt att vara tillbaka i verkligheten.
Så är det inte för mig.Jag har fastnat i min dröm.
Jag har sagt till mig själv och andra många gånger att jag ska sluta med droger. Lägga av helt enkelt. Men både jag och dom vet att det bara är en lögn. En vit lögn. En lögn som många gånger har förmildrat omständigheterna.
För sanningen är i själva verket att Jag vill leva påverkad resten av mitt liv. Natt som dag. Jag vill leva i den här världen för alltid
Men tillslut så kommer verkligheten och hälsar på än varesig man vill det eller inte.Och då är den inte alltid så trevlig som den var tidigare, då man var påverkad. Men jag tänker fortsätta så här. Jag tänker fortsätta att fly. Springa ifrån det som gör ont. Undvika smärtan. Den är alldeles för stor för att jag ska våga bemöta den. Det är livet som jag flyr från. Gång på gång. Men vägen bort i flykt från livet leder tyvärr bara till ett enda ställe. In i döden.
Är så ledsen...
Jag bara gråter och gråter. Känner mig så dyster och ledsen. Vet inte varför. Jag som har ett så bra liv.
Kan inte lsuta gråta allt känns så hopplöst och jag vet inte ens varför. Fan vet inte vad jag ska göra!!
Kan inte lsuta gråta allt känns så hopplöst och jag vet inte ens varför. Fan vet inte vad jag ska göra!!
Ensamhet
Jag är så ensam. Morsan e nere på puben och dricker alkohol. Vet egentlgien inte varför jag blir så arg, ledsen och irriterad varje gång morsan dricker. Jag försöker intala mig själv att anledningen till att jag tycker det är jobbigt är på grund av hennes jobbiga personlighetsförändring, men jag tror seriöst inte att det har med det att göra längre. Anledningen till att jag blir sur då hon dricker är avundsjuka! Jag blir helt enkelt avundsjuk på att hon får vara påverkad och inte jag. Helt sjukt men så är det.
Har ingen aning om vart hon är nu. puben har stängt så hon måste gått hem till någon bekant och fortsätt kvällen där. Mig har hon lämnat ensam här med ångesten som enda sällskap. Hon visste att jag hade ångest då hon gick.
Kanske till och med var därför hon beslutade sig att inte komma hem då puben stängde. Antagligen så var det så.
Jaja det är väl upp till henne. Hennes liv inte mitt. Samma sak som att mitt liv är mitt och inte är hennes eller någon annans. Jag gör vad jag vill med mitt liv. Vill jag knarka så gör jag det. Vill jag gå med i IOGT-NTO så gör jag det utan tvekan! Jag gör det jag vill, följer mina drömmar. Eller, drömmar och drömmar. Vet inte om man kan kalla varken att gå med i IOGT eller att knarka som en riktig -dröm-.
Min dröm är att vara lycklig vilket jag faktsikt är till och från. ibland så är jag väldigt lycklig och ibland så mår jag dåligt och jag antar att det är normalt.
Önska att någon var här nu. Vem som helst. jag känner mig ensam och det vill jag inte göra! Men det finns faktiskt ingenting jag kan göra åt saken för tillfället förutom att distrahera mig själv genom att göra något annat. Fly verkligheten. Blunda för det faktum att jag är ensam ikväll.
Har ingen aning om vart hon är nu. puben har stängt så hon måste gått hem till någon bekant och fortsätt kvällen där. Mig har hon lämnat ensam här med ångesten som enda sällskap. Hon visste att jag hade ångest då hon gick.
Kanske till och med var därför hon beslutade sig att inte komma hem då puben stängde. Antagligen så var det så.
Jaja det är väl upp till henne. Hennes liv inte mitt. Samma sak som att mitt liv är mitt och inte är hennes eller någon annans. Jag gör vad jag vill med mitt liv. Vill jag knarka så gör jag det. Vill jag gå med i IOGT-NTO så gör jag det utan tvekan! Jag gör det jag vill, följer mina drömmar. Eller, drömmar och drömmar. Vet inte om man kan kalla varken att gå med i IOGT eller att knarka som en riktig -dröm-.
Min dröm är att vara lycklig vilket jag faktsikt är till och från. ibland så är jag väldigt lycklig och ibland så mår jag dåligt och jag antar att det är normalt.
Önska att någon var här nu. Vem som helst. jag känner mig ensam och det vill jag inte göra! Men det finns faktiskt ingenting jag kan göra åt saken för tillfället förutom att distrahera mig själv genom att göra något annat. Fly verkligheten. Blunda för det faktum att jag är ensam ikväll.
